Spara ihop en buffert - rimlig nivå

Huston, we have a problem!

Varför är det viktigt att ha ett buffertkonto? Ingen vet vad morgondagen har att bjuda på. så om något oförutsett händer är det tryggt att veta att man faktiskt har en buffert eller en kudde med pengar på ett konto som kan hjälpa till att dämpa smällen. Dessa pengar måste finnas på ett konto som är lättillgängligt för de tillfällen när det vanliga lönekontot inte räcker till. Dessa pengar ska alltså med fördel inte vara uppbundna (fullt ut) i fasta räntekonton eller investerade i värdepapper. De här pengarna behöver du kunna komma åt med ganska kort varsel och gärna då utan att det behöver kosta pengar att ta ut dem. 

Hur mycket ska man då ha i buffert? Här finns det lite olika syn på vad som är en rimlig nivå. Många man läser om utgår från nettoinkomsten och säger allt från att man ska ha tolv nettomånadslöner i buffert, till de som säger att tre månadslöner räcker då man i Sverige ofta är medlem i någon a-kassa som kan ge bidrag under en tid. En gemensam nämnare är ändå att de utgår från lön/inkomster. Jag tycker istället att man ska vända på det och utgå från sina genomsnittliga utgifter, där man har justerat ned till en nivå som representerar minimilivsnivån som man kan tänka sig. Alltså en nivå där man täcker basutgifterna, så som hyra, el, försäkringar, baslivsmedel, etc, samt en nivå av de rörliga utgifterna (alla utgifter som inte ryms inom "bas") som man känner sig bekväm med. Har man gjort en ordentlig genomlysning av sin ekonomiska situation, och följer detta löpande, så bör man ha en bra uppfattning om vad denna siffran är. Denna buffert ska kunna täcka dig både vid tillfällig arbetslöshet men även vid större oväntade utgifter. Vid riktigt stora utgifter, så som t ex totalt motorhaveri på sportbilen som inte täcks av försäkring då du slarvat med servicen kommer du inte kunna täcka upp med en buffert fullt ut oavsett och det finns ingen anledning att gardera sig mot precis allt på ett rörligt konto - för vissa saker måste man kunna ta ett lån (helst från egna investeringar, men även banklån om det är riktigt illa…). 

Jag tycker det är rimligt att ha en 6 månaders buffert. Nedan uppställning illustrerar ett exempel på hur jag skulle ställa upp det:

Nettolön:  20.000

Sparande:  15% (3.000 kr)

Andel bas utgifter:  40% (8.000 kr)

Andel rörliga utgifter:  45% (9.000 kr)

acceptabel nivå rörliga utgifter, 25% av dagens nivå

Buffert = 6 x (Passiva utg + (Aktiva utg x 25%)))

Buffert = 6 x (8.000 +(9.000 x 25%)))

Buffert = 61.500 kr

VIKTIGT: att man har ett buffertkonto på plats är en förutsättning för att ens börja fundera på investeringar i värdepapper. Se till att du bockar av denna först!

Även om det är viktigt att ha en buffert, så tycker jag att man ska hålla det på en rimlig nivå. Kom ihåg, i resan mot en rikare vardag så handlar det om att vid varje tillfälle ha så mycket pengar som man tycker är möjligt i arbete (investerade) och då ska de inte ligga och skräpa på ett buffertkonto utan någon direkt avkastning. Avkastningen på ett buffertkonto bör ligga på 1-3%, åtminstone över 1% i dagens läge, men det viktigaste är att de är lättillgängliga utan att det kostar pengar att röra dem vid behov. Dessutom - pengar som ligger investerade är ju inte nödvändigtvis bundna. If the shit hits the fan, så går det ju att nalla av dessa. Men det pratar vi inte högt om…..

SMARTARE målsättningar 2015

Jag har ju nyligen klivit på den här resan mot en framtid av finansiellt oberoende och en rikare vardag.  Mitt tidigare ekonomiska liv har ju minst sagt varit spretigt. Om jag någon gång fann mig med ett överskott på pengar och inget för tillfället att spendera dem på så har det faktiskt hänt att jag har investerat pengarna, men dessvärre väldigt sällan utan någon särskild strategi i åtanke. Jag måste erkänna att jag var en av dom, en av dom som läste nyheterna och fick mina "tips" från ekonomisidorna i någon tidning. Alltså efter att tåget gått…. Jag har idag fortfarande kvar dessa investeringar, vissa har gått bättre än andra men summa summarum så har det gått ungefär jämt ut. Det jag har saknat i mina sporadiska investeringar har framförallt varit tydliga målsättningar. Om man inte vet vart man ska, hur ska man då veta vilken väg man ska välja?

I mitt arbete använder jag mig ofta av så kallad SMART-målsättning. Det finns fler olika beskrivningar av vad respektive bokstav står för, men denna använder jag:

S - Specific. Specificera exakt vad det är som ska uppnås. Vem/Vad/Vart/Varför?

M - Measurable. Hur vet du när målet är uppnått?

A - Achievable. Har du möjlighet att uppnå målet? 

R - Relevant. Ligger målsättningen inom ramen för den övergripande strategin? 

T - Timely. När ska målet vara uppnått?

Lägger man dessutom till -er på slutet så får man ett mer omfattande begrepp, SMARTer:

e - evaluated. Utvärdera utvecklingen. Hur ligger vi till mot det ursprungliga målet?

r - reviewed. När du väl har utvärderat din utveckling ska även det slutgiltiga målet utvärderas.  Är målsättningen 

          fortfarande relevant och möjligt att uppnå?

Beroende på vilken typ a mål du har satt upp för dig själv så är det viktigt att tidigt ha en åsikt om hur ofta man ska utvärdera sin utveckling. T ex vid långsiktig investeringar finns det en överhängande risk att man frångår strategin och blir allt för kortsiktig i sina beslut om man tittar på det all för ofta. Det är lätt att gripas av panik vid en tillfälliga dippar i marknaden. När du definierar ditt SMARTER mål så ska du tydligt ha definierat hur ofta du ska utvärdera utvecklingen. Jag har inget emot att man håller koll på utvecklingen frekvent, men håll själva utvärderingen och besluten om möjliga korrigeringar av strategin för att uppnå målet till de definierade intervallerna. 

Det är enkelt att sätta upp målsättningar, men desto svårare att slutföra dem. Ovan sätt att definiera och specificera hur målsättningen ska uppnås och därefter följa upp mot detta är en beprövad strategi, även för mig, att öka chansen att lyckas. Det är ju t ex så lätt att den 1a Januari lova sig själv att börja träna och gå ned i vikt. Det måste vara det allra vanligaste nyårslöftet. Alla vet ju hur man ska gör, och det är många gånger lätt att nöja sig med det. "Jag vet ju hur man gör, så nu kör vi och går ner 20 kg till Mars". Hur många lyckas med detta? Det är ju ett mätbart mål, så det är ju bra, men är det realistiskt? Den dagen du skriver ned detta och frekvent mäter upp och utvärderar din utveckling så kommer du ha så mycket större chans att uppnå målsättningen. Att tappa 20 kg på två månader är inte omöjligt (mycket hänger ju på vart man startar), men har man inte definierat en strategi för hur man ska göra så skulle jag inte sätta några pengar på att du lyckas. 

Målsättning med 2015; sätt upp SMARTARE målsättningar för delmålen på resan mot en rikare vardag.

Haren och sköldpaddan

Jag har som målsättning att vara ekonomiskt oberoende om 10 år.

För många i min bekantskapskrets är detta ett ganska provocerande påstående. "Vad då, hur ska du kunna ha 30 miljoner på banken om 10 år? Vad har du för affärsidé?"

Många tycks associera begreppet ekonomiskt oberoende med ett överflöd av pengar på banken och oändliga möjligheter till konsumtion. Googlar man på begreppet så hittar man många bloggar och hemsidor med ambitiösa börshajar som ska slå marknaden och hitta just den där affären som ska göra dem till multimiljonärer. Det finns många drömmare, och det är ju bra - man ska ha ambitioner och sträva efter utveckling. Det är vad som gör oss till människor och vad som utvecklar samhället. Men för mig handlar det inte om något överflöd. Jag vill inte ha mer pengar endast för mer konsumtion. För mig handlar det kanske snarare om ekonomisk frihet, det är kanske så jag ska formulera det istället, med betoning på frihet? För vad är det jag vill uppnå? 

Min ambition är att inom 10 år, vid 46 års ålder, ha 3.000.000 kr på banken. Med detta så räknar jag att jag till stor del kommer kunna täcka mina årliga utgifter på den avkastning de generar i form av ränta och/eller utdelningar. Jag kommer inte direkt gå i pension, men detta kommer vara min exit ut ur ekorrhjulet och göra något helt annat. Jag vill framförallt frigöra mer tid till det jag tycker är viktigt i livet, till min familj, till min dotter. Det är en ganska ambitiös plan att uppnå denna nivån på 10 år från där jag är idag, och just nu så ser prognosen ut att jag kommer missa den med ca 3 år. Jag kommer inte justera min ambition för detta, utan det sporrar mig snarare att hitta ytterligare sätt att uppnå detta mål. Hela världen hänger inte på just detta att jag klarar det på 10 år, men jag är fast övertygad om att man uppnår bäst resultat i det mesta man företar sig om man är tuff mot sig själv och sätter upp klara mål. 

Jag börjar inte idag från noll, utan det här har sakta vuxit fram och jag har gett mig själv en bra start. Jag har ett relativt välavlönat jobb och min familj har ett billigt boende (även om det är lån på det). Det jag nu behöver göra är att se över mina konsumtionsmönster, för jag är övertygad om att det är just här som de flesta har mest att göra som kan ge betydande effekt på takten mot att uppnå ekonomisk frihet. För er som läst min finansiella bekännelse så vet ni vilken bakgrund jag har och att jag inte direkt har snålat mig genom livet. Jag har en del dyra hobbys och gillar att spendera pengar både på mig själv och de i min närhet. Jag kommer inte sluta med detta, men jag kommer tänka både en och två gånger innan jag springer iväg och handlar. Idag sparar jag undan ca 20% av min nettolön, och målsättningen framöver kommer att ligga på 36% för att stänga gapet mot 2025-04-09. 

Jag är ingen börshaj, väldigt få är det även om de tror sig vara det. Att upprepade gånger slå marknaden har historiskt sett gång på gång misslyckats av det stora antalet. Är du duktig på att träffa svängingarna på börsen, eller förutspå vilka papper som kommer gå bra den närmaste tiden - grattis, jag är officiellt imponerad! Men jag vet mina begränsningar, jag jobbar inte med detta och vet med mig att jag inte skulle lyckas bättre än marknadssnittet i det långa loppet. Här uppmanar jag var och en som har tankar på att sätta upp en pengamaskin och jobba mot det där målet, att rannsaka sig själv och ärligt erkänna sin egen kompetensnivå. Jobbar man inte med detta och är exceptionellt bra så tror jag att det är viktigt att innan man sätter igång ha klart för sig vilka begränsningar man har och hela tiden komma tillbaka till detta när man frestas att försöka slå snittet och hitta guldkornen under resans gång. Det kommer vara en prövning, men jag är övertygad om att detta är rätt strategi för den som vill lyckas i det långa loppet. Jag förespråkar en relativt passiv investeringsportölj för jämnast och säkrast (första regeln i investeringar - det finns inga säkra kort) utveckling, med en förväntad genomsnittlig avkastning på 8% per år de kommande 10 åren. Min huvudportfölj består idag till största del av en klassisk 60/40 fördelning, där 60% är billiga indexfonder (max 0,40 i förvaltningsavgift, de flesta på 0,20) med stor spridning för minskad risk och 40% i ränte-/obligationsfonder. Jag har automatiserat det mesta i handeln och placeringen för detta, så att jag ska behöva lägga ned så lite tid som möjligt på att kontrollera portföljen. För ytterligare en filosofi som jag har är att man ska inte behöva lägga särskilt mycket tid per år för att en pengamaskin ska fungera. Risken finns att om man tittar för mycket på det att man leds till att ta kortsiktiga och förhastade beslut baserat på känslor. Detta tror jag att man gör bäst i att koppla bort när det gäller affärer. Utforma din strategi och ha klart för dig när och hur du gör ändringar - ha disciplinen att hålla dig till din strategi så är sannolikheten att du lyckas bra mycket större. 

Det här är ju inte den sexigaste portföljen, men jag tror på den i det långa loppet. Jag har nyligen fått en vän att också intressera sig för mina planer och själv yttrat tankar om ekonomisk frihet och investeringar. Jag var glad när han ringde mig en dag och frågade om råd och hjälp med att sätta upp maskinen med nätbank och allt. Senare på kvällen fick jag följande textmeddelande:

"Kontot upplagt. Nu kör vi mot miljonen! Satsar nog dock på en ren aktieportfölj istället, orkar inte vänta 15 år och jag behöver en Ferrari :)"

Mitt svar tillbaka var i stil med, "….kompis, du är haren och jag är sköldpaddan…..gör det inte!"

Visst, vi har ju inte samma målsättning och det är ok. Den här vännen har egentligen ingen ambition om att vara ekonomiskt fri i den bemärkelsen som jag förespråkar (läs gärna min lite mer utförliga och privata definition av detta begreppet i senare inlägg här på En Rikare Vardag). Men jag vet också att han med detta tillvägagångssätt mer än troligt inte kommer äga en Ferrari inom en överskådlig framtid. 

April april

Den här månaden har jag satt upp målsättningen att spara 50% av min nettoinkomst. Hur svårt kan det vara? 

Inspirerad av sådana som MrMoneyMustach och Madfientist så har jag insett att den största inverkan på din egna finansiella utveckling får du om du tar kontroll över ditt sätt att spendera de hårt förvärvade pengarna varje månad. Stora finansiella profiler så som t ex David Swenson uttrycker det ungefär såhär (från podcasten SOMoney, avsnitt 1):

"What makes you the best investor in the world? If you are going to move the dials, and not just be a consumer, but a business owner or entrepreneur. There are only really three primary dials that you can move to achieve financial success:
1. make better selections on individual stocks/investments to beat the market
2. have better timing on investments
3. better asset allocation 

The only one that matters is asset allocation. Because everyone are going to be wrong on timing, and everyone will be wrong about which assets to invest in. The most important business decision in your life will not be to buy Apple stocks or not, or to invest in a certain real estate or not. It is your asset allocation."

För mig kokar detta ner till följande fråga;

Vad gör du med pengarna vid varje givet tillfälle och hur sätter du dem i arbete?

Jag ser mina pengar som små arbetare. Ju fler pengar du kan sätta i arbete ju mer kan dom växa och i sin tur bidra till ytterligare investeringar som kan fortsätta växa. Jag har blivit hälsosamt besatt av tanken att optimera mina arbetare för att få dem att jobba så hårt som möjligt för mig, och att de kommer in i arbetet så tidigt som möjligt. Jag har sedan en tid tillbaka på allvar börjat följa mina utgifter på en mer detaljerad nivå än tidigare och oj vad man hittar saker att skära bort. Enkla saker som var och en kan göra redan idag. Och det är just det, vänta inte - gör det idag och frigör fler arbetare som kan gå in i dina investeringar och förökas. T ex,  varför ska jag ha både Netflix, HBO Nordic och kabel? Visst är det kul att följa Frank i House of Cards, eller the Lannisters i Games of Thrones, men tänk om jag skulle lägga all den tiden jag idag lägger på dessa TV-serier på att istället tänka på hur jag kan optimera min allokering av tillgångar (fri översättning av asset allocation) - vilken potentiell utveckling man skulle kunna ha! Trading comfort for future freedom (Laura&Mike - youtube). Och dessutom sätta dessa pengar i arbete (6.336 kr per år för dessa tjänster). Jag vill ju om 10 år kunna ha en tillvaro som inte inkluderar ekorrehjulet, och då kanske det är värt att inte hänga med i alla serier som produceras? Vill jag verkligen jobba 40-50 timmar i veckan för att titta på tv?

Som många andra följer jag numera både upp och rapporterar mina inkomster och utgifter med ett ordentligt bokslut varje månad vilket inkluderar en total resultat och balansräkning för att hela tiden följa min "net worth" i resan mot ekonomiskt oberoende (läs kommande inlägg om hur jag definierar ekonomiskt oberoende). I bokslutet mars månad har jag identierat följande poster att ifrågasätta och agera på i april:

• kabel-tv och streamingtjänster (6.336 kr per år). Behöver jag alla?
• bilförsäkring. Har jag den billigaste/bästa utifrån mina förutsättningar?
• husdjursförsäkring, premien har gått upp sedan vi tecknade den 2012. Kan vi få en bättre?
• köpa lunch varje dag, är det nödvändigt? I april tar jag med matlåda tre dagar i veckan (ca 7.600 kr besparing per år)
• säg upp prenumeration av vinlådan. En kul tjänst, men om jag ska se över mina utgifter så måste jag medge att det är något överprisat. 4.600 kr per år för 24 flaskor vin, det är 192 kr flaskan och jag kan vid behov köpa billigare än så via systembolaget. Uppsagd.
• anmäl friskvårdsbidrag på jobbet. Vi får 1.800 kr per år, men jag har bara utnyttjat detta en gång på åtta år. Och detta trots att jag spenderar en hel del pengar på gymkort mm.

Så hur går det då med att spara 50% av min nettolön?
Prognosen ser blek ut. Tre dagar in efter löning så hade jag spenderat 35%, och det var innan familjen tog en To/R bilresa till Örbro över påskhelgen. Hade dessutom missat att jag hade CSN betalning och trafikförsäkring som gick den här månaden. Dålig planering! Får nog registrera dessa som exceptionals om jag ska lyckas leverera. Kan alltså med säkerhet fastställa att jag kommer misslyckas med uppdraget, men det är heller inte så viktigt att lyckas med just 50% utan det jag tar med mig är inställningen. Att börja ifrågasätta och tänka på dina utgifter. Vad gör jag med pengarna jag jobbar så hårt för? Det är relativt lätt att påverka sina aktiva utgifter, enklast uttryckt som lyxkonsumtion, men den stora effekten, och jag tror också den mest hållbara effekten, får man då man angriper de passiva utgifterna (se Charlie Söderberg förklara det i Rikedomsskolan i TV4). Mer om olika typer av utgifter, och inkomster samt strategier för de olika, följer inom kort här på bloggen. 

En finansiell bekännelse

Jag är inte en färdig produkt. Jag vet inte allt, vissa skulle säga att jag inte vet mycket. Har ni kommit hit för att få en färdig plan så måste jag dessvärre göra er besvikna. Här kan ni istället följa min resa i det finansiella uppvaknandet jag precis har påbörjat, och kanske själva få tips på vägen som ni kan ha nytta av på er egen resa. 

Jag föddes inte med silversked i mun. Min barndom var inte särskilt rik, men inte heller fattig. Jag har sällan känt stress över pengar, vad jag kan minnas har det hänt två gånger och dessa kommer jag säkert skriva om någon gång framöver. Jag minns min barndom i medelklassförorten som lycklig, med en hårt arbetande ensamstående mamma som tog hand om tre pojkar där jag är den yngsta. Min mor slet hårt och sparade det hon kunde. Jag upplever att hon har ett gott förhållande till pengar, och ett sunt finansiellt beteende. Dessvärre var detta inget som riktigt tvättade av sig på mig. När jag fyllde 18 fick jag för första gången tillgång till det sparkonto mina föräldrar en gång i tiden satt upp åt mig. Det innehöll nästan 30.000 kr, en förmögenhet! Det tog mig inte mer än en sommar att bränna dom pengarna. Under min studietid bodde jag hemma, jobbade extra på kvällarna och tog fullt studielån - i fem år. Jag levde som en kung, utan ett öre kvar på banken när jag var klar. När jag senare ärvde lite pengar efter att min far gått bort så spenderade jag dem snabbt på en sportbil (pengarna räckte inte hela vägen, så jag fick till och med ta ett lån på en del av priset). Pengar har alltid kommit och gått i mitt liv. Det har aldrig varit ett överflöd av dem, men heller nästan aldrig helt tomt. Jag har levt från lön till lön utan att egentligen stoppa undan något. Jag är som person generös och givmild mot mina vänner och familj och spenderar mer än gärna pengar på dem jag tycker om. Jag har aldrig förstått varför man ska spara de mer eller mindre hårt förvärvade pengarna. Money makes the world go round - lets spend some. Man skulle kunna hävda att jag har en ganska osund syn på ekonomi, eller rättare sagt hade. Jag vill tro att jag de senaste åren utvecklat en något mer sund syn på detta med pengar, mycket drivet av min fru (som har en väldigt annorlunda bakgrund och syn på detta än vad jag har) men också på grund av min nyligen tillkomna dotter. Framförallt har det den senaste tiden eskalerat sedan Julia kom till världen. 

Jag jobbar idag med finansiell kontroll på ett medelstort svenskt företag. Mitt jobb är att hitta den mest kostnadseffektiva affären och optimera lönsamheten, både på kort och framförallt lång sikt. Att jag inte tidigare har använt denna kunskap och detta arbetssätt på min privata ekonomi är ju minst sagt märkligt. Men, detta ska det bli ändring på! Välkommen att följa min resa.

Ni kommer i denna blogg kunna följa min utveckling steg för steg, inklusive mina tankar och funderingar kring sparande, investeringar, inkomster och utgifter, men också hållbarhetsfunderingar (både samhälle och familj) i min resa mot en tillvaro som åtminstone jag upplever som rikare. Alla frågor och inlägg på denna sida är välkomna, och jag tror också att det är en förutsättning för den utveckling jag är ute efter. Genom interaktion kan vi tillsammans stimuleras till gemensam förändring på resan mot en rikare vardag. 

/mrNiko